Är jag inte den mest otursamma personen på denna planet, så säg till! Var ska jag börja?

 

Dagen startade som vilken dag som helst, for till stallet och borsta och pysslade om Lost. Kratsade hovarna och borstade, lastade och så var vi iväg mot träningen för Lennart Lindelöw. Jag tog in honom i kallstallet eftersom jag var lite tidig och skulle precis skruva tillbaka broddarna bak (tar nu av dom när jag transporterar) när jag ser att han trampat av skorna på insidan på båda bak! Skorna sitter alltså kvar, men sömmen ligger över insidan av skon. Hur otur får man ha på en skala!? Kom ni ihåg förra gången vi skulle träna för Lindelöw... Vi kunde inte vara med då, för att han dagarna innan fick en hovböld. Då förstår ni hur less man blir, om vi skulle skippa en gång till.

 

Jag trodde i alla fall att det var kört, eftersom träningen skulle börja om 20 minuter. Men som tur kommer lösningen fram. Hade frågat om det var någon i stallet som kunde spika på en tappsko, tyvärr kunde ingen det, men det kunde Lindelöw, om det inte var så att han hade ryggskott...suck! Men vad kommer vi på då? ;) Jo Mias pappa höll Lost hov och Lennart spikade, teamwork kallas det!

 

Efter mycket drama kunde vi starta träningen. Vi värmde upp över låga hinder på volterna på kortsidan och kortade och längde galoppen på långsidorna, och varvade med öppna i galopp. Sedan fick vi jobba på en linje och en kombination, och avslutade sedan med en bana med alla hindren, även två stycken på diagonalen. Sammanfattningsvis gick träningen ganska bra. Är inte helnöjd, men OK gick det väl. Lost var otroligt taggad och studdsade rätt så mycket, så det blev inget riktigt flyt på det hela. Men mellan allt studs så var han fin, för han KAN när han vill! Jag satt ju kvar, trots alla bockningar vilket jag nästan borde få diplom för!

 

Men vad händer då när jag kommit tillbaka till stallet med Lost! Jo, han har tappat en av skorna bak igen... Som tur har man världens bästa stallvärd som är hovis ;) Snäll som Bettan är slår hon fast tappskon ikväll, så att vi även kan träna för Lennart Lindelöw, dag 2!

Igår så red jag tillsammans med Majsans medryttare, Sandra. Vi tog en sväng runt svidjan, i skritt och trav. Jag tror L blev glad över sällskap eftersom han skötte sig riktigt bra. :) Även mycket roligare för mig med sällskap!

 

Här har ni Majskornet tillsammans med Sandra!

 

Som jag berättade så använde jag graman på Lost igår. Jag har använt det en gång förut på honom och det är enbart pga att han varit..låt oss säga lite för glad! Han har bockat efter vilan lite och så och gramanen gör det svårare för honom att göra det, helt enkelt! Jag använder det enbart en liten stund och absolut inte varje dag! Sedan har jag den alltid löst.

 

Ska man rida med hjälptyglar så ska man enl. min mening vara en lite mer van ryttare då det ofta kan missbrukas i fel händer. En graman ska alltid ridas med en mjuk och lätt hand och endast "visa vägen" för hästen.

 

Använder ni graman och varför gör ni det?

 

Igår fick Lost "rasta av sig" lite på hoppträningen för Bettan. Han tyckte det var så fruktansvärt kul att hoppa, men var nog lika pigg efter passet som före ;) Vi hoppade i alla fall banan som Jens Fredricson hade visat på clinicen förra veckan, med både s-bågar kombinationer. Riktigt rolig bana faktiskt! Banan ligger väl svårighetsmässigt på LA-MSV- nivå, men kändes inte så farlig ändå. En sak jag verkligen måste förbättra är mina vägar. Jag kan bli så slarvig med vägarna när han blir lite stark och ligger på, och det blir då bara korsgalopp och allt möjligt. Han kan tyvärr inte byta galopp ännu, utan det blir enkla byten, med avsaktningar till trav tills vidare.

 

Det som var svåraste med banan igår var väl att kunna få tillbaka honom efter hindren och särskilt i kombintionerna. Eftersom jag tränar med ponnier så använder vi d-ponny-mått och då måste L gå väldigt samlat, då han redan har en enorm galopp, men samtidigt är det super för det behöver han VERKLIGEN träna på. :) Men förövrit är jag riktigt nöjd men träningen igår, han fick en riktigt bra galopp och en ärlig bjudning. Hindren var inte gigantiska, men höjden är inte problemet utan han behöver bara mer rutin. Längtar som tusan till helgen, hoppträningar för Lindelöw står på schemat! :D

Skulle vi fråga ett tiontals ryttare - ridskoleelever och privatryttare - så skulle vi få till svar att; Det är när den böjer på nacken, eller när hästens huvud är nere. Detta är så fel som det kan bli! Allt för många svarar något liknande när vi frågar vad som händer när hästen är på tygeln. Detta resulterar till att ovana ryttare men tyvärr även vana ryttare rider hästen u fel form, för det är vad dom tror är att hästen går på tygeln. Hästen kan ha böjd nacke och böjd rrygg men ändå gå i fel form. Im nosen går för långt fram eller för långt bak kan det vara skadligt för hästens nack- och bogmuskelatur men även ryggens tornutskot vilket kan resultera i så kallas kissing spines. Om hästens nos alltså är för högt placerad eller för långt framåt säger man att hästen går "över tygeln" eller "framför hand".

 

När en häst går på tygeln så arbetar den bakifrån och fram, och inte tvärtom. När hästen rör sig samlat och trampar under sig och BÄR sig själv, kan den sedn söka stöd i tygeln hos ryttaren hand och arbeta i en bra form. Hästen böjer självmant på nacken och blir mer uppmärksam och fokuserad på ryttaren hjälper. Man ska INTE tvinga ner hästens huvud, utan den ska självmant söka sig neråt.

 

Jag brukar alltid börja passet med att låta hästen ha sitt huvud var den vill. Låta den sträcka fram och inte bry mig om det. Efter 15 minuter kanske jag samlar upp tyglarna en aning och börjar arbeta. Sen så kommer inte den där perfekta "gå-på-tygel" fenomenet direkt utan kanske i slutet av passet. Innan varje pass så har jag ett syfte med ridpasset, som jag strävar efter att klara. Det kan vara att arbeta lösgörande etc, och har jag sedan lyckats med det i slutet av passet så är jag nöjd!

 

Vi borde redan lära oss i tidigt stadium inom ridningen alla grunder, att böja på nacken kommer naturligt och inget som vi ska sträva att tvinga hästarna att göra.

 

 

Vilken härligt känsla att fått rida ett ordentligen pass med L i ridhuset. Annika var snäll och körde oss dit och asisterade samt gav ett par tips, tack, verkligen! Jag är så glad, för det gick så pass bra som det gjorde. Han var mycket arbetsvillig och tyckte det var så himla kul. Han var till en början lite stel i vänstersidan och sköt gärna ut högerbogen, men i slutet av passet så var han mycket mjukare och rörligare. Men fram för allt var han otroligt avslappnad och lugn. Idag var det nämligen andra gången jag använde ps of sweden tränset och han verkar verkligen trivas med det, för såhär avslappnad som han var idag, har han inte varit på länge (!).

 

Självklart glömde jag kameran hemma och kunde därför inte fota de nya täckerna. Men här får ni i alla fall ett smakprov!

Stalltäcke Mirage Horsepower + Halstäcke Mirage Horsepower;

Äntligen har min beställning från Tophorse kommit! Tävlingsoutfit 2014 nummer 2 för Lost - Check! Känner bara vilken bra kvalite det är på luvorna och schabraket. Beställde även två showbands - ett orange och ett lila. Tog ca 3 veckor att få hem den, då de inte fanns på lager, men är så nöjd :D

 

Idag tog jag ut L på en skrittrunda, och han skötte sig fint. Eftersom marken är så hårt ( ;(((( ) så kunde det imte bli något annat än skritt men det var mysigt i alla fall. Passade på att inviga min nya ridoverall från CRW. Riktigt varm och gosig! Nu hoppas jag att jag inte behöver frysa i vinter..

 

Ikväll hade Hööks medlemskväll och självklart var jag där och hängde på låset. ;) Fick med mig två par täcken och en extra halv (visar bild imorgon) och så dessa godingar, Freejump Soft Up Pro! Har dreglat efter dessa en tid nu då de är riktigt fräcka och sägs ha bra grep. Mina nuvarande stigbyglar är inte alls dumma, men det skadar inte att prova dessa.

 

Valde dem i svart/brun, då det är enklast så. Då behöver jag inte oroa mig att det ska skära med färgerna eller så, men jag har även ögorna på ett par svart/beiga. De skulle även de vara riktigt fina. Tyvärr fanns inte denna färgkombo på Hööks, men i annat fall så är mina nuvarande snygga i alla fall!

 

Vi är i sorg. En underbar vän har gått bort. Orkar inte skriva nått mer just nu...

Det är så självklart och inspirerande det han, Jens Fredricson, säger.
Det är Inspirationskväll på Knytpunkten. Temat är Mål, Motivation och Fokusering.

Jens är tydlig med att allt han delar med sig av kommer rakt från hans hjärta.
“Det man drömmer om är målen!! Målen man sätter upp måste komma från hjärtat! Hjärnan sätter begränsningarna”
Man kan inte skylla sin uteblivna framgång på någon annan. I en satsning sitter allt i sitt eget huvud.
“Brinner man för det man gör, klarar man det.”

När Jens var 40 år insåg han på allvar att han ville satsa.
“Nu jäklar, nu kör jag, nu ska jag bevisa vad jag går för”. Han visste då att han ville bli Världsmästare och vinna femstjärniga Grand Prixer. Han började fundera på vem han var och vilka förutsättningar han hade.
Han träffade Johan Plate och sa “jag vill dit!!“. Jens fick skriva ner en lista på hur hans vardag såg ut och därefter ringa in hur mycket av det han gjorde som var en sportsatsning. Han insåg att endast 10 % av det han gjorde var för hans egen satsning. Då är det svårt att “nå dit”. Han ändrade vardagen och upplägget så att 90% lades på sportsatsningen.

Han kände att han hade bra koll på träning och tävling av hästen, men det stora problemet var att han inte trodde på sig själv – prestationsångest.
Han har lärt sig, bl.a. tack vare Ester Müller, att man måste ta tag i sina oklarheter, för då kan man också lösa dem och sedan gå vidare. .
Oro, problem, sorg och smärta tar onödig energi och det är saker man måste ta tag i.
“Vad är det värsta som kan hända? Vad spelar det för roll om 10 år? 100 år?”

En tävling har en start – ett mål.
Ridkonsten har en start – men det finns inget mål.
Efter 10 000 ridtimmar börjar man kunna rida på allvar och då kan man utbilda hästar. Då sitter ridningen i benmärgen.
Det krävs också en otrolig Passion. Och så behöver man avsätta mycket tid.
Inte bara tid till ridning, utan tid till allt runtomkring också.
Jens får frågan om han tror det går att ha fler än en passion.
Han svarar att det tror han, om man satsar lagom högt på det man gör. Men om man däremot vill bli bäst, är det svårt att få tiden att räcka till till flera passioner.

“Om man ska lyckas som hoppryttare måste man ha en bra social förmåga“, säger Jens
Man måste kunna skapa ett nätverk. Få människor att bli intresserade och inspirerande av det man gör.
Då vill de säkert hjälpa till och investera i hästmaterial. Vad ger man då tillbaka? Jo, kärlek !

“Sorgligaste människorna är de som inte följer sina hjärtan”
Jens följer sitt hjärta. Han satsar. Han har fått offra och offrar mycket. Men han gör det han älskar. Han når sina mål.

Woow, vilken ryttare (och förebild)! Känner just nu den här aha-upplevelsen. Otroligt rolig och inspirerande kväll med Jens Fredricsson på besök! Mer om kvällen får ni imorgon, nu ska jag sova :) (...och drömma att jag en dag blir så duktig!)

 

Å blir alltid så tävlingssugen när jag ser den här videon. Det var så först dressyr "tävling" tillsammans, knäckebrödscupen på Surf. Vi red ett LC:1 program och det gick riktigt bra för oss. Det blev högsta poäng till oss tillsammans med en annan! Så man kan säga att det blev delad första plats1 ;)

 

Taggar så otroligt mycket till nästa säsong!!

 

 

Varför känns det som om det vore onsdag eller torsdag idag?? Jaja, i alla fall! Hur har ni det idag? Jag har inte varit i stallet så mycket idag pga olika anledningar men jag var där en sväng efter skolan och gjorde klart stallet. Bettan red Lost idag och hon sa att han skött sig, vilket är lättande. Planen är att hon ska få rida även honom imorgon och på onsdag, men vi får se! Kul med lite feedback från andra personer :)

 

Imorgon ska jag till stallet tidigt på morgonen innan skolan och släppa ut hästarna och morgonfodra. Sen ska jag ut och skritta Majsan (Bettans häst), innan jag far vidare till skolan.

 

Nu måste jag beta av massa plugg, STORT kriminologiprov imorgon...

Inatt hade vi rätt ut sagt storm här och till och med vårt växthus flög isär. "Fönsterrutorna" ligger nu spridda på gården. Men som tur hade stormen lugnat ner sig till morgonen. Men eftersom det fortfarande blåste rätt rejält när jag släppte ut hästarna så fick Lost en vilodag. Bättre det än att han är okoncentrerad och lättskrämd under en uteritt. Väldigt synd att det blåste så mycket för det var riktigt fint väder, sol och plusgrader.

 

Nu ska jag beta av lite plugg för att sedan logga ut för kvällen, ses!

 Får aldrig nog av den här låter, såå bra!

 

 

Idag var det hela fem plusgrader, vilket gjorde att jag äntligen kunde göra något annat än att skritta. Så idag blev det först longering i alla gångarter på banan innan jag satt upp och arbetade skritten. Lost tyckte det var så fruktansvärt kul att få galoppera, att han bockade av lycka. Hoppas att snön kommer snart så vi slipper denna hårda mark och halka...

 

Då har jag skrivit på kontraktet! Vilket kontrakt, tänker säkert ni. Det är såhär att jag ska få hyra min vän Christinas box i andra hand på Hippo från och med 1/1-14. Sen så har jag fått mitt egna första hands kontrakt från och med 1/2. Så, gott folk, jag och Lost kommer efter nyår att stå på hippo. Ska bli så skönt med att stå på anläggningen där. Äntligen kan jag träna i ridhuset flera gånger i veckan och förhoppningsvis på så sätt kunna hålla L i trim och FRAMFÖR ALLT arbeta igenom honom ordentligt. Hur härligt låter inte detta? :D

 

 

 Här har ni en liten filmsnutt från tisdagens hoppträning. Vi har inte hoppat på ett par veckor så visst var han pigg, det ska jag inte förnecka. Men det gick väl sådär, skulle jag säga... Han hoppade och stutsade mer i galoppen än vanligt, och det kändes inte som samma flyt som vanligt, men som sagt, beror mycket troligt på att han inte blivit riden som vanligt de senaste veckorna. November är verkligen en kass månad, det går nästan bara skritta igenom månaden innan snön kommit så pass att man kan rida på banan. Hoppas denna månad går fort! :)

Här ser ni L i hans nya PS of sweden-träns. Visst blev han såå snygg?? Tog ett brunt, då jag framöver tänker byta till brun utrustning, och då var det så ovärt att köpa en svart! Beställde förutom tränset två extra pannband till (en av dom sitter på tränset) och en extra Swarovskiprydd hållare till Aachenremmen. Dom är helt magiska, helt klart! Har länge varit så sugen att köpa det omtalade tränset, som ska göra underverk, så nu ska vi helt enkelt få klartecken och det verkligen funkar! Såhär står det om tränset på deras hemsida:

 

"Detta anatomiska träns har ett stilrent och klassiskt utseende och lämpar sig extra bra för hoppning och markarbete. Nosgrimman är längre än normalt vilket gör att kindbenen och de känsliga nervutskotten lämnas fria.

Det paddade nackstyckets utformning gör att trycket bakom de känsliga öronen och på nacken fördelas och nackstycket är även ställbart i 3 olika lägen för att du ska kunna hitta en perfekt passform med extra mycket öronfrihet för just din häst. Precis som på våra övriga träns saknar detta träns käkrem. Aachenremmens fäste har en snygg prägel med PS-loggan och är helt avtagbart.

Pannbandet har också en PS egen Click It-design för att ge öronen fritt spelrum och dessutom kan du byta pannband på några sekunder, även när hästen har tränset på sig.

Förutom funktion och design har vi lagt mycket arbete på att hitta den bästa leverantören som kan tillgodose alla våra krav. Produkterna i Revolutionserien är tillverkade i staden Kanpur i nordöstra Indien, i en fabrik med bra arbetsvillkor och där ledningen aktivt har tagit
ställning mot barnarbete. Tränsen är tillverkade i finaste läder och är 100% ekologiska, från garvning och färgning till läderfinish."

 

Här får ni en känsla för hur L är i vardagen ;) Han ska allt bita på allt! Här var det sadeln, men jag var snabbt framme och tog bort den, haha!

Åhh äntligen fredag och den har startat riktigt bra! Tidigt imorse var jag i stallet för jag och Bettan skulle ta hästarna på en morgon tur för att ur lite energi ur Lost. Han har varit så uppe i varv dom här gångerna jag ridit honom efter mugg-vilan, så det behövdes. Igår fick han vila eftersom jag helt enkelt inte hann rida. Det har varit så mycket nu med skoltidningen (som jag medverkar i, och vi planerar just nu en stor plåtning, till mode delen) och annat. Men det är ändå inte så dumt att han gick vila, då jag startat igång honom väldigt försiktigt för att undvika onödiga skador.

 

I alla fall så var det himla mysigt väder ute, det snöade, men det var vindstilla och nån enstaka minusgrad, PERFEKT! Nu har han fått trava av sig lite och till sist så kunde jag i alla fall SKRITTA utan att han taktade. Gjorde även klart stallet klart för dagen, då det ikväll är surprise-kväll för bästa vännen som fyllde 18 år igår! (Hoppas hon inte ser detta inlägg ;) ). Hörs!

...är en väldigt självständig häst! Han gillar såklart inte att stanna i stallet om dom andra hästarna ska ut i hagen, men han är inte särskilt brydd om andra hästar.

 

...är OTROLIGT valpig. Han ÄLSKAR att bita på allt, schabrak och sadeln till mina mössor och vantar. Men han är ABSOLUT inte dum, utan är som en jättebäbis, helt enkelt!

 

...är rädd för vatten. Han kan stå fem, sex meter från en sjö och stirra på det, som det skulle äta upp honom. Fåniga hästen!

 

...är en matnjutare. Han älskar mat, okej, då täner ni: de gör ju ALLA hästar. Men Lost älskar mat men han äter långsamt och verkligen njuter av maten istället för att hugga i det. När de andra hästarna redan ätit upp, har Lost hälften kvar.

 

...älskar att hoppa. När han ser ett hinder så blir han grymt glad och vill bara över hindret så fort som möjligt, så han kan hoppa nästa. Han tycker det är så roligt att han tappar fattningen och taktar när han väntar på sin tur.

 

...skifftar i färg. Låter lite kul kanske, men sanningen är att Lost är VÄLDIGT grå på vintern och blir brunskimmel på sommaren. Så jag har nästan en svart häst på vintern och en brun på sommaren, kul va ;)

 

Hallå, idag och de senaste dagarna har jag märkt en klar förbättring med Lost. Han har varit piggare och har inte varit halt på flera dagar + att svullnaden och nästan ALLA muggskorpor försvunnit. Det höjer vi tummen för, tycker jag! :D Promenerade  med honom igår och idag longerades det på banan, som till min förvåning var ganska bra idag. Den var inte frusen, fast det var ganska kallt, och den var inte allt för lerig heller, toppen! Vi testade alla gångarter, och gissa hur lycklig L var! Han bockade, sparkade bakut och såg allmänt lycklig ut. TUR att jag inte satt på där. ;) Skämt o sida, men imorgon ska jag skritta ut med Bettan på håltimmen, och det blir första gången på nästan en hel vecka jag sitter upp på honom.

 

Ikväll är det sista dagen L får penicillin och jag tror det har hjälpt honom en del. Skullnaden har gått ner, muggen ser mycket bättre ut och han känns pigg. Bettan har hjälpt mig mycket de senaste dagarna, tack (!), you saved my day! Hoppas innerligt att vi slipper nått mer besvär nu, vi har ju haft så otur redan...

Ska försöka sätta mig ner när jag har tid och göra den nya designen. Den jag har nu är ju tillfällig, och då är det väl meningen också att den ska vara just TILLFÄLLIG! Men ska försöka få ihop nått snyggt så småningom, i promise guys! :)

Som bestämt så flyttade vi Lost till det nya stallet igår, hos Bettan. VI fick inte med allt på en vända, då han har så mycket grejer (och hö) ;) Hos Bettan så kommer vi inte behöva köpa in hö själva, utan det gör hon, men då vi behövt det framtill nu så var det ett par balar att ta med. L uppskattade inte den dåliga sikten genom fönstret pga det stod massa balar hö i vägen, haha! Men han skötte det med glans när vi packat ur och han fått komma till sin nya hage. Han brydde sig inte särskilt, utan det var mer "jaha, då var vi här igen!" och tog en tuss hö.

 

Igår kväll var sysslan att packa upp och ORGANISERA! Hur organiserar man en massa grejer utan att det ser ut som man kastat in flaskor hit och dit!? Har ni nått tips, så kommentera! Ska ut till L lite senare och ifall han känns pigg och kry, kan jag promenera lite med honom på banan. Nä, nu måste jag upp och äta frukost, vi hörs senare!